LIBANON
Vi har varit på utflykt till Baalbeck, som ligger i Bekaadalen. Baalbek är huvudorten för Hezbollah (The party of God). Hezbollah var en av grupperna som krigade i inbördeskriget på 70-talet. Naturen här är vacker med mycket berg och massor av vingårdar. På en del av bergen ligger det kvar snö. Militärer överallt och många kontroller. Men vi körde igenom alla utan att behöva stanna. Mycket trafik och alla kör som de själv vill. Vet inte om det finns några trafikregler. Verkar inte så. Det gäller bara att komma först.
I Baalbek finns också gamla ruiner som byggdes redan år 60 f. Kr. och då som tempel. Templen är Tempel of Jupiter, Tempel of Bacchus och Tempel of Venus. Det var också en plats där karavanerna passerade utefter Sidenvägen. Sedan dess har det varit olika härskafolk som har byggt om eller ändrat det till försvarsanläggningar, allt från Romare, Mamluker till Ottomaner. Vi hade en mycket duktig guide som berättade om dessa ruiner, de stora pelarna (22 m höga och drygt 2 m i diameter) samt de enorma stenblock som utgjorde basen för dessa tempel, stenblock som väger 400 ton! Även pelare i granit som bestod att ett stycke, 8 m höga och väger 30 ton stycket. Dessa kom från Egypten. Det är ofattbart hur man för 2000 år sedan klarade av att hantera dessa kolosser. Mer än 100 000 slavar dog under uppbyggnaden. Fem jordbävningar har förstört det mesta, den senaste år 1752, men förvånasvärt mycket som är välbehållet. Krigen har satt alla utgrävningar på vänt, så förhoppningsvis kan man någon gång i framtiden fortsätta att se vad som gömmer sig under marken.
Mycket mindre än Palmyra men mer välbevarat
Idag har vi varit på utflykt till grottorna i Jeita. Helt fantastiska grottor. Grottorna består av Upper Cave och Lower Cave. Först gick vi runt i Upper Cave som var drygt 6 km in i berget, men vi gick bara en liten bit. Formationen på stalaktiterna och stalagmiterna var helt sagolika. Det visades en stalaktit i genomskärning som var ca 1,2 m lång och som tar ca 12000 år att bildas, ett hisnande perspektiv. I Lower Cave åkte vi båt runt i grottan, här var det lika fasinerande. På vintern kan man inte komma in i Lower Cave pga för mycket vatten som flödar där.
Vykort som jag fotograferat av. Fick ej fotografera i grottorna. |
Dessa grottor är en av finalisterna till en tävling där folk runt hela världen skall rösta fram ”The 7 wonders of nature”, sista röstdagen är 11 nov 2011 via internet (www.jeitagrottos.com).
Sedan åkte vi till Byblos som anses var världens äldsta stad, som fortfarande är bebodd. De första bosättarna kom redan för 7000 år sedan. 300 f.Kr. var Byblos en av de viktigaste hamnstäder i östra Medelhavsregionen med bl a närheten till Egypten. Det antas även att det var i Byblos som vårt morderna alfabet kom till. Här var en mysig hamn med många restauranger. Vi hade en mysig eftermiddag och åt seafood för 80.000LL till lunch.
Nu har vi bara en dag kvar i Libanon. På söndag åker vi till Jordanien, där vi skall resa runt i 19 dagar på egen hand.
BEIRUT
Vi lämnade hotellet i Damaskus för att åka till buss stationen och där hoppa på en reguljär buss som gick hela vägen till Beirut. 1 timme till gränsen, det tog längre tid att lämna den Syriska sidan än det tog att komma in i Libanon, allt gick dock bra. Det var säkert flera 1000 lastbilar i kö in till gränsstationen.Tog säkert ett par dagar att komma igenom gränsen för dom. Det var väldigt bred buffertzon mellan Syrien och Libanon, vi körde säkert mer än 5 km, vi såg ett flertal skyttevärn utefter vägen. Efter ytterligare ca 1 tim så var vi i Beirut. Hela färden från Damaskus till Beirut tog ca 4 timmar, således 2 timmar vid gränsen.
Här är mycket bergigt och husen ligger överallt på bergsidorna. Här är mycket grönare än på den syriska sidan. Bergen tar väl emot allt regn. Hela vägen in till Beirut är mycket vacker med utsikt över Medelhavet och husen ligger inbäddade i grönskan på bergen.
Vårt hotell, Port View Hotel, ligger i gränsen till det gamla Beirut och med utsikt ut över en liten del av hamnen och Medelhavet.
I dag har vi varit runt i ”Gamla” Beirut, som idag är det NYA Beirut. Det är en enda stor byggarbetsplats, den ena byggnaden/skyskrapan större och finare än den andra. Det byggs fantastiska shopping centra med lyxaffärer och fina skyskrapor med privata lyxlägenheter.
Det finns en del hus kvar som visar tydliga spår efter de senaste krigen med kulhål och hål efter granater och dyligt, men de kommer säkert snart att ha jämnats med marken för att ge plats åt nya lyxhus.
Pratade med hotellets ägare om detta och jag tolkade att han var besviken på att Libanon inte satsade på ”vanliga” turister istället utan allt detta nya är i princip bara för rika människor från oljeländerna och höga politiker. Här finns massor med barer där spriten flödar (?) och eleganta restauranger, priserna är jämfört med grannländerna ganska/mycket höga i alla fall i denna delen av Beirut.
Det är väldigt få kvinnor som bär heltäckande kläder här, men det finns säkert en delområden där muslimer är mer vanligt än i Down town.
Har nog aldrig sett så många lyxbilar som kör omkring i den kaosartade trafik som råder. Här finns inga trafikregler alls!
Sitter nu på rummet med lite vin och skriver detta, går väl snart ner i lobbyn/frukostrummet där de har Wi-Fi och jobbar med bloggen. I kväll blir det nog ingen middag utan på sin höjd en Cappuccino.
Nu har vi skrivit av oss en hel del. Hoppas att det inte har blivit för tungt att läsa.
DAMASKUS
Vid infarten till Damaskus såg vi flertalet militärer på olika ställen med sina k-pistar. När vi körde förbi en stor sportarena kunde vi se att det stod massor med bussar inne runt om, vi gissar att dessa bussar var fulla med militärer som snabbt kunde skickas ut om något blossade upp.
Det är inte mycket turister här i Syrien i dessa dagar men i bazaaren i Damaskus stötte vi på en kille som var svensk! Han var här och hälsade på sin dotter som studerade arabiska. Han berättade en del nästan hårresande historier om vad han varit med om de senaste dagarna, hans dotter hade nästan blivit träffad av en kula, förmodligen en förlupen. Han själv hade med taxi åkt söder ut till Dara, det stället som vi hade i vår resplan, dagen innan vi kom till Damaskus. Ner resan hade inte varit några problem men på tillbaka resan blev det värre, de 4 första check piontsen gick bra men vid de efterföljande kontrollerna blev hans taxi stoppad och genomsökt. De hade lagt ut spikmattor över vägen. Han berättade också att han sett någon dag tidigare att massor med bussar fyllda med militärer var på väg in i Damaskus.
Bortsett från allt detta är Damaskus en helt underbar stad. Människorna är mycket vänliga. De tittar på en och smilar och hälsar. Här finns små mysiga kaféer och restauranger. Vi har besökt en stor och vacker moské,
vi har vandrat runt i bazaaren
och ätit middag på ett fint ställe.
Var sedan på ett café, där det fanns en historieberättare, en tradition som går långt tillbaka i tiden. Historierna/sagorna som ”Story tellern” pratar om handlar om sköna kvinnor och hjältar och dess fiender. Ofta delades då cafèets gäster upp i 2 grupper som höll på antingen hjälten eller hans fiender och som utryckte sitt gillande eller buande beroende på hur historien utvecklades, det kunde hända att det gick till handgripligheter också.
Hotellet (3 *) där vi bodde var säkert riktigt pampigt den gången det byggdes men eftersom det var länge sedan man gjort något underhåll så är det mycket skamfilat idag, det känns lite sorgligt att man inte kan ta hand om sina byggnader.
Efter frukost gick vi en runda i gamla staden, och Santiago tog oss till en shop med silver och tyger, Gunnel kunde som vanligt inte gå ut utan att handla. Det blev ett mycket vackert hals- och armband i samma design i silver.
På vägen tillbaka till hotellet gick vi för oss själva, vi köpte 2 bröd att ha på bussresan till Beirut senare i eftermiddag. När vi kom ut från bazaaren såg vi en folksamling och poliser, blev lite oroliga för vi har blivit ombedda att dra oss undan folksamlingar. Precis när vi passerar polisbilen så ser vi att de tar ut en man som har handbojor på sig och strax därefter kommer säkert 10 bussar bussar med militärer och kör in på en gård bakom en stor byggnad, som var någon typ av domstol. Vi tog oss raskt därifrån!
PÅ VÄG TILL DAMASKUS
Vidare från Palmyra till Damaskus, ca 230 km. Vägen och omgivningarna var lika som tidigare, d v s ganska tråkiga att titta på. Ungefär halvägs gjorde vi ett stopp för att dricka te på Bagdad Café.
Innan vi kom till Damaskus vek vi av mot en stad som heter Maalula. Staden är byggd på mycket sluttande bergsidor. Staden är känd för sin långa historik som en av de första platserna för kristendomen, här pratar man fortfarande samma språk som Jesus hade.
Vi besökte ett Monastery och Kyrkan av St Sergius som byggdes redan år 325 och anses som en av de äldsta kyrkorna i världen. En tjej läste Fader Vår på Jesus språk. Efter det gick vi i en ca 1 km lång klyfta som var ganska häftig.
Här finns en staty av en av de första matyrerna som heter Thecla. Sen besökte vi ett gammalt kloster. Fick information om att vi bara har en natt i Damaskus sedan åker vi vidare till Libanon. Detta pga oroligheterna har eskalerat.
PALMYRA
Palmyra var över förväntan. Det var mäktigt med alla dessa ruiner. Vi gick runt i ett par timmar. Området var jättestort. Det är bara att gå omkring och försöka föreställa sig hur det var en gång i tiden. Vi var på ett museum och i två olika gravkammare, en ovan jord som var byggd som ett torn och en under jord som var utformad som ett T. Varje gravkammare var utformad för en familj/släkt och kunde bestå av mer än 100 gravplatser. Det fanns många fler gravkamrar som helt hade rasat eller som inte var öppna för beskådan. Det fanns inga begravda kvar i kamrarna, en del av de begravda var mumifierade andra inte. Vi kunde se tre mumier på museet. Innan solnedgången ungefär klockan 18.30 åkte vi upp till ett fort som ligger högt på ett berg och såg solnedgången samtidigt som vi hade en fantastisk vy över gamla och nya Palmyra.
ÄKTENSKAP I SYRIEN
Det finns både arrangerade och icke arrangerade äktenskap. I ett arrangerat förhållande kollar föräldrarna upp om det finns någon lämplig partner och de båda träffas sedan och kollar om de gillar varandra. Sedan förlovar de sig och provar om de passar för varandra och gifter sig inom ett år. Det är inte tal om att flytta ihop.
I ett ”love-marriage” frågar brudgummen budens far om lov. När han gör detta måste han ha sin familj med sig för att göra gott intryck. Har han inte det undrar brudens familj vad han är för en som inte har någon familj.
När det gift sig flyttar de till mannens familj.
MOBILEN
Mobilen har verkligen erövrat världen. Här i Mellanöstern går de heltäckta kvinnorna, man ser bara ögonen, omkring med mobilen i handen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)