DIYARBAKIR

Tågresan hit tog 38 timmar. Vi bodde fint på tåget, två personer i varje kupé. Där fanns kylskåp, tvättställ och airkondition. Det enda som "saknades" var privat toalett. Tåget gick inte speciellt fort och hade många småstopp. Naturen är bergig och kal, med snö på många toppar. Rättså ödsligt, med några småbyar här och var. Många hus var övergivna. Vi kom fram kl fem på morgonen och var rättså möra.
Diyarbakir är "huvudstad" i Kurdistan och befolkningen består mest av kurder. Den gamla staden i Diyarbakir är omringad av en mur. Den näst längsta i världen, ca 6 km lång. Igår gick runt vi längs hela muren. Folk är mycket vänliga här. Här finns inte mycket turister. Inte många pratar engelska, men med teckenspråk går det bra. De enda som är jobbiga är småkillarna. De är rätt påträngande, med "whats your name", "where do you come from" och "money, money".  Här är rättså fattigt, man har här en arbetslöshet på ca 40% jämfört med ca 17% i hela landet.
Igår eftermiddag gick vi sightseeing med en lokal guide. Vi avslutade med en middag på en lite finare restaurang med turkisk musik. Där var ett stort sällskap och de dansade turkiska danser. Kul att titta på.

Vi som reser

Idag har vi fortsatt vår sightseeing innanför muren. Vi har besökt en del historiska byggnader och även basaaren, som är mycket olik den i Istanbul förutom att den är mindre, så är den till för lokalbefolkningen och inte turister. Det är kul att gå omkring och se allt de säljer.
Just nu väntar vi besked om vi skall åka till Syrien eller om resrutten skall ändras. Det vore synd om vi inte kom till Syrien. Vi kommer kontinuerligt att lägga in bilder under foton. Just nu blir det lite fler i albumet Istanbul och i det nya albumet Diyarbakir.